Ökad respekt och förståelse för personer med dyslexi

Kort fakta om dyslexi

• Enligt svenska mätningar uppskattas det att ungefär 5-8% av befolkningen, och upp mot 20% av jordens befolkning som har dyslexi.
• Internationell forskning menar att dyslexi både kan vara ärftligt och kan ge vissa kreativa egenskaper. 
• Dyslexi har inga kopplingar till intelligens eller lathet.
• Hjärnan hos en dyslektiker bearbetar vissa saker annorlunda. Det tar exempelvis mer energi att koda av text. Därför går det långsammare för en dyslexihjärna att läsa. Detta gör att dyslektiker ofta blir väldigt trötta och behöver vila från läsning, ett bra komplement är ljudböcker då det inte tar lika mycket energi.
• World Economic Forum har listat eftertraktade förmågor på arbetsmarknaden. Högt upp hamnar bl.a förmågor som ofta förknippas med dyslexi som kreativt tänkande och problemlösning.
• Det finns inga nationella riktlinjer för dyslexi i Sverige, men finns det kliniska riktlinjer från särskilda arbetsgrupper. 
• Dyslexi ingår i Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar NPF utifrån WHO:s diagnoskriterier ICD 11 
• Neurodivergens är ett icke medicinskt samlingsbegrepp där dyslexi ingår.

Varför vill Prinsparets Stiftelse lyfta neurodiversitet?

Stiftelsen vill lyfta dyslektiska personer i samhället och bidra till ett paradigmskifte med ökad kunskap och förståelse för alla med dyslexi. Det är vanligt med samexisterade NPF-diagnoser, exempelvis att en person både har dyslexi och adhd. Av den anledningen anser vi på Prinsparets Stiftelse att neurodiversitet och neurodivergens är bra begrepp, då de inkluderar fler diagnoser och ger en större bredd. Vi hoppas också att vi genom begreppet neurodivergent kan bidra till mindre stigmatisering och kan möjliggöra för människor att inte behöva redovisa för exakt vilken diagnos en person har, om personen inte vill det. Genom att prata om neurodiversitet inkludera vi alls hjärnor i samhället och skapar en större förståelse för olikheter och att vi alla har vårt unika sätt att tänka och fungera. Begreppen neurodiversitet och neurodivergens används frekvent i internationella sammanhang vilket gör det naturligt att etablera denna terminologi även i Sverige.

• NPF:

Neuropsykiatrisk funktionsvariation är det medicinska samlings begreppet för olika neuropsykologisk diagnoser. Förkortas NPF.

• Neurodiversitet:

Neurodiversitet är den naturliga variation som förekommer bland mänskliga hjärnor i fråga om socialt beteende, inlärning, uppmärksamhet, humör och andra mentala funktioner i icke-patologisk mening. Neurodiversitet existerar enbart på gruppnivå. Begreppet skapades av en australiensisk sociolog Judy Singer under 1990-tal.

• Neurotypisk: 

En person vars hjärna tillhör den dominerande standarden i ett samhälle. 

• Neurodivergent:

En person med en hjärna som inte tillhör den dominerande standarden i samhället, eller en person med en neuropsykologisk funktionsvariation exempelvis dyslexi, ADHD, autismspektrumtillstånd osv.

• Samexisterande diagnoser:

När en person har mer än en neuropsykiatrisk diagnos.

Dyslektiska förmågor

Förmågor som ofta förknippas med dyslektiskt tänkande är kreativitet, att vara duktig på  problemlösning, att samarbeta med andra och att ha en helhetsbild. World Economic Forum har listat eftertraktade förmågor på arbetsmarknaden där bl.a dyslektiskt, kreativt tänkande och problemlösning ligger högt upp. 

Synen fungerar annorlunda då ögonen rör sig mycket, det är symmetrisk syn som tar upp mer av synfältet ink periferin således kan det vara svårt att fokusera på mindre yta, tex ord när man läser. 

Hjärnan hos en person med dyslexi fungerar på ett lite annat sätt än en person som inte har dyslexi. Exempelvis är den bunt med nervtrådar som förbinder delarna i hjärnan som hanterar tal och språk inte lika omfångsrik. Den kanske största skillnaden finns hos de så kallade minikolumnerna, små enheter i hjärnan som skickar signaler mellan varandra. Hos en dyslektiker är avståndet mellan minikolumnerna större. Det innebär att signalerna måste förflytta sig en längre sträcka, vilket kan resultera i svårigheter med att läsa och att skriva, men det skapar också förutsättningar att skaffa sig en tydlig överblick av en stor mängd information. Detta förklarar varför många dyslektiker är duktiga på att lösa komplexa problem och identifiera avvikande mönster i en stor mängd information. 

Dyslexi enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ICD 11

Stiftelsen utgår från den internationella diagnosklassifikationen ICD, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, som är det senaste diagnos klassifikationssystem från WHO. Den 18 juni 2018 lanserade WHO ICD-11 i form av ett digitalt klassifikationssystem som började gälla 1 januari 2022.

Enligt WHO ingår Dyslexi som en NPF under namnet 6A03.0 Developmental learning disorder with impairment in reading. Dyslexi definieras som följande enligt WHO:

“Signifikanta och ihållande svårigheter att lära sig akademiska färdigheter relaterade till läsning, som t.ex. ordläsnoggrannhet, läsflyt och läsförståelse”. Det påverkar markant läsprestanda och beror inte på ”störning av intellektuell utveckling, sensorisk försämring (syn eller hörsel), neurologisk störning, bristande tillgång till utbildning, bristande kunskaper i det akademiska undervisningsspråket eller psykosociala motgångar. ”

I Sverige utgår man från Socialstyrelsens översättning av ICD, men då det tar lång tid att göra dessa översättningar har Socialstyrelsen först i år släppt sin version ICD 10 SE som började gälla 1 januari 2023, ICD 10 är alltså WHOs diagnos klassifikationssystem som gällde innan 2022. Socialstyrelsens version av ICD 11 beräknas vara färdig någon gång under 2024. 

Varför arbetar vi för ökad respekt och förståelse för alla med dyslexi?

Trots att det finns många styrkor som förknippas med dyslexi har många i Sverige en bild av att det är något som är uteslutande negativt. En förklaring till detta kan vara att dyslexiforskningen till stor del är problemfokuserad. Bilden av dyslexi som ett problem eller hinder kan bidra till ett försämrat självförtroende hos barn och att samhället går miste om viktig kunskap och lika viktiga perspektiv. Prinsparets Stiftelse vill därför bidra till en mer nyanserad bild av dyslexi och skapa förutsättningar för dyslektiker att nå sin fulla potential.

Hur skapar vi ökad respekt och förståelse för alla med dyslexi?

• Kunskapsspridning i skolan och på arbetsplatser. Vi behöver lära oss om dyslexi, vilka utmaningar det innebär och vilka strategier som krävs för att kunna bemöta och komma runt dessa.
• Tidig upptäckt och god pedagogik. Om dyslexi upptäcks i tidig ålder kan tidiga insatser sättas in vilket stärker förutsättningen att kunna hantera utmaningarna som följer med diagnosen. Det krävs såklart även att pedagoger tillgängliggör verktyg och hjälpmedel för att individanpassa undervisningen och låter elever lära sig på det sätt som passar dem bäst.
• Öka kunskapen om dyslexistyrkor. Genom att synliggöra de viktiga styrkorna som följer med diagnosen kan vi vidga normen och skapa ett mer inkluderande samhälle. 

I en inkluderande och medmänsklig värld ser vi olikheter som en tillgång och förutsättning för att utveckla ett starkt och dynamiskt samhälle. Dit vill vi nå. 

Källor

Susanna Cederquist, Internationella auktoritet på området dyslexi, rådgivare och föreläsare som även är lärare i grunden. Författare till böckerna Dyslexi + Styrkor = Sant samt Dyslexi i skolan – se hela bilden.

Fernette Eide & Brock Eide, Internationella auktoriteter på området dyslexi och inlärningsvariationer. Författare till boken The advantage of dyslexia.

Gunnar Bjursell, Professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Har arbetat inom en rad tvärvetenskapliga forskningsområden, bland annat kulturmedicin, där man undersöker kulturens betydelse för den mänskliga hjärnan.

Helen Taylor, Forskare inom sociala strukturer vid Cambridge University i England och har utvecklat en helt ny evolutionsteori.

Johan Wiklund, Forskare inom entreprenörskap vid Whitman School of Management vid Syracuse University i USA.

Simon Kyaga, Överläkare i psykiatri och tidigare verksam vid Karolinska Institutet. Han har forskat kring sambandet mellan kreativitet och psykiatriska diagnoser.

Ulrika Wolff, Professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet och hon har forskat i ett par decennier kring läs- och skrivsvårigheter

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se/vad-ar-dyslexi

Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/klassifikationer-och-koder/icd-11/

World Economic Forum, https://www.weforum.org/agenda/2016/01/the-10-skills-you-need-to-thrive-in-the-fourth-industrial-revolution/

–