Fakta om dyslexi

Dyslexi i siffror

I Sverige har 5 – 8% av befolkningen dyslexi. Det innebär 500 000 – 800 000 personer. Det sägs att fler killar har dyslexi, men en del forskare menar att dyslexi faktiskt är jämt fördelat mellan könen men att mörkertalet bland tjejer är större.

Dyslexifakta

Dyslexi innebär svårigheter med ord. Att dyslektiker har problem med läsning, stavning och/eller att sätta ihop bokstävers olika ljud (fonem) till ord beror på att kopplingarna i hjärnan ser lite annorlunda ut. Det innebär också att läsningen inte automatiseras på samma sätt som hos en person utan dyslexi, därför kan läsningen bli lite långsammare och skakigare. En icke-dyslektiker som lär sig läsa använder båda hjärnhalvorna till att börja med. Men allt eftersom att läsningen automatiseras flyttar den över till vänster hjärnhalva. En person med dyslexi däremot, fortsätter läsa med båda hjärnhalvorna vilket gör att läsningen går trögare och inte automatiseras i lika hög grad.

Men de här annorlunda kopplingarna i hjärnan, de gör även att dyslektiker har särskilda styrkor.

Dyslexistyrkor

Att dyslektiker har utmaningar med det skrivna ordet vet de flesta av oss, men vad få vet är att hjärnans kopplingar faktiskt ger förutsättningar till en rad särskilda styrkor. Vi vill lyfta dessa styrkor för att fler dyslektiker ska ha möjlighet att hitta sina talanger, precis som t.ex. Linda Pira, Ison Glasgow, Ingvar Kamprad, Keira Knightley, Selma Lagerlöf, Petter Alexis Askergren och Steve Jobs. 

Exempel på dyslexistyrkor:

  • Förmåga att tänka utanför satta ramar och boxar
  • Förmåga att tänka i bilder och i 3D
  • Intuition
  • Klurighet
  • Problemlösning
  • Kreativitet
  • Bra på att se och förstå sammanhang
  • Bra på att se stora sammanhang och avvikande mönster

Flera företag och organisationer har börjat uppmärksamma och använda dyslexistyrkor för att stärka sina respektive organisationer. En av dessa är Storbritanniens underrättelsetjänst MI6 som nyligen anställde 120 dyslektiker i arbetet med att upptäcka och avvärja terrorhot. Anledningen är just dyslektikers förmåga att se avvikande mönster i stora mängder information.

Att dyslektiker besitter dessa styrkor är det tyvärr få som känner till. I Sverige är dyslexiforskningen ofta fokuserad kring problematiken och man pratar nästan uteslutande om dyslexi som läs- och skrivsvårigheter. Detta märks särskilt i skolan där läs- och skrivförmågor är det som ligger högst i kunskapshierarkin, något som automatiskt gör att dyslektiker till en utsatt grupp i skolan i jämförelse med sina klasskamrater. Många dyslektiker vittnar om att de redan i lågstadiet fick känslan av att de var sämre än alla andra och att den känslan cementerats och följt dem genom hela livet. Något som även i vuxen ålder alltså gör att de hindras från att våga utvecklas och använda sin fulla potential.

För att stärka personer med dyslexi, och tillåta dem nå sin fulla potential behövs tre saker:

  • Kunskapsspridning i skolan och på arbetsplatser. Vi behöver lära oss om dyslexi, vilka utmaningar det innebär och hur vi kan bemöta och komma runt dessa.
  • Tidig upptäckt. För barn som får diagnos och hjälp i första klass ökar chansen att slippa läs- och skrivsvårigheterna med hela 80%. För de ungdomar som inte får hjälp förrns i högstadiet är motsvarande siffra 15%.
  • Öka kunskapen om dyslexistyrkor. Genom att vidga normen och arbeta inkluderande stärker vi inte bara enskilda individer utan även samhället i stort.

I en perfekt värld skulle olikhet vara normen, dit vill vi komma.